Osammanhängande
En ny vecka, massor att göra, högar av pappersarbete och berg av disk. Hur kan det komma sig jag som är så pedantisk och effektiv? Själv har jag som sagt ingen aning och det gör mig frustrerad. Livet och enkelheten gör att jag stannar kvar i verkligheten och inte går crazy för ingenting.
Önskar dock att det kunde finnas en eller två extra timmar på dygnet så att man kan göra det lilla extra som man vill göra men inte hinner. Dock får jag erkänna mig besegrad och låta lunken ge mig de stunder jag har. Får göra det jag hinner och bli smått frustrerad över bristen på tid och möjligheter.
Nu är jag så förvirrad att jag inte riktigt kan få ihop mina ord och meningar på ett vettigt sätt. Eller så får jag bara inse att jag är trött och borde låta sömnen ta över. För jag vet att jag inte kan göra mer åt min situation än vad jag redan gör. Dessutom så går mina ögon i kors och mattheten gör att jag inte kan fokusera. Risken är att jag håller på att bli förkyld igen. Det har jag inte tid med och inte viljan heller för den delen. Men får låta det komma om den nu bestämmer sig för att bryta ut. Hoppas dock på det bästa att det ger med sig och att det är andra orsaker till att jag mumlar fram osammanhängande ord.
