Vårkänslor, sorg och tovning
Är jag tokig som längtar efter våren och försommaren? Jag saknar och verkligen längtar efter all blomsterprakt, att kunna plocka de första vårblommorna och kunna njuta av dofterna och den friska luften. Kunna gå ut i skogen med kameran och leka lite med den.
Dessutom ser jag fram emot vårkanten då jag kan börja att planera min trädgård här hemma samt trädgården vid stugan som jag och särbon har. Just stugan ska bli extra rolig då det blir första våren för oss och det är mycket vi inte vet när det gäller vårens blommor och buskar. Så det ska bli både spännande och roligt.
Då är det väl inte så konstigt att jag längtar efter våren? Men än är det långt kvar och jag misstänker att det kommer mer snö även om jag inte ser fram emot det.
Arbetsdagen har varit mer än givande och tröttsam av en inte så rolig natur. Vi fick besked av vår enhetschef att en av de våra dött efter att ha varit med i en olycka på sin semester. Det var en tung nyhet och alla berördes. Så nu har vi sorg och tänker på hennes familj och hennes två små barn. Kan inte förstå att något sådant här har hänt. Nu ska den här kvinnans två döttrar växa upp utan sin mamma. Det är inget jag önskar någon att behöva gå genom. Sorgen, saknaden och undran om hur det kunde ha varit om deras mor varit i livet.
Jag har äntligen fått hem min ull som jag länge väntat på. Så nu har jag börjat tova igen efter många års uppehåll. Det är nästan så att jag har glömt bort hur man gör. Bara tur att det inte är så. När jag väl sätter igång så kan jag inte sluta. Någon last måste man ha och det är bara tur att det inte är tobak, alkohol, droker och socker. Även om jag är riktigt svag för Lindhs mörka choklad med chili i så vill jag inte riktigt se det som något beroende. Kanske är det vad vet jag, eller jag vet nog det men vill kanske inte erkänna det själv.