Januari
Sitter och förundras hur fort tiden går och vad som erbjuds varje dag. Varför tar vi inte tillvara på vår vardag mer än vad vi gör? Varför kan vi inte njuta av stunden som är oss given? Det är för mycket stress och jag är den första som erkänner att jag stressar mer än vad jag behöver. Varje dag är en stress i sig och jag kan inte hjälpa det. Men jag hoppas att det kan bli bättre i år och att jag kan ta det lite lugnare.
Var inne en stund på jobbet och gick genom den växande högen av papper. Det kändes som om det aldrig tog slut och att jag bara åtog mig mer och mer av vad jag egentligen inte behövde göra idag. En massa nya ansökningar, nya anbud och bidrag som måste sökas för det kommande året. Hela tiden känner jag mig som ett stort frågetecken med allt för många frågor på mina axlar. Men nu är iaf papperarbetet klart för den här veckan och imorgon har jag tagit ut lite flextid för att göra chefen lite lugnare. Har tydligen för mycket tid inarbetad som jag måste ta ut innan januari slut.
Det första jag fick höra när jag kom till arbetet var om jag hade någon mer saffranskola med mig. Har nog skämt bort mina arbetskamrater då jag ständigt och jämt tagit med mig saker jag bakat. Jag bakar mer än vad jag behöver och då blir det att ta med sig lite till jobbet. Inte för att de klagar egentligen även om de ständigt och jämnt säger att de borde banta och gå ner i vikt. Jag är så tacksam för att jag inte behöver tänka på sådant. Jag tränar visserligen två till tre gånger i veckan och rör mig jämt. Men ändå kan jag stoppa i mig vad som helst och nästintill hur mycket som helst utan att gå upp ett gram. Hur kommer det sig? Jag vet inte men jag är tacksam för det.